torsdag 11 maj 2017

Kärlek, tappade telefoner och sånt.

100% PURE LOVE

Hej!

"Det har inte varit så här kallt i maj på 36 år"
Jo man tackar!😉

Eller inte.

Jag som är en vädermänniska tycker det är jobbigt när det känns som vinter fortfarande men det är ju bara att härda ut och göra det bästa av det.
Inte mycket att välja på.
Men jag börjar undra om jag kanske aldrig skulle sått i mitt grönsaksland. Det kanske frusit en del av det...

Idag får vi i alla fall påfyllning av mera härliga sommarblommor för sommaren är ju trost allt runt knuten och om de inte tänker ändra prognosen så ska det ju bli hyffsat imorgon...

Ser ni vilken fin kärleksfull tavla?!
Jag tycker den är så söt med det finaste budskapet.
Kärlek!


Igår måste jag haft turen på min sida.
När jag skulle fota detta glasklot med blomsterfrön från Madam Stoltz så rullade det nerför stentrappan...men det höll!


Det står så fint här nu på mitt nya glasbord med andra favoriter...


Fröglasbollen liksom tavlan är nya idag i nätbutiken.

Sen hände då det som var lite värre...

Jag skulle ut och springa på kvällen.
Tänkte jag skulle ta mig i kragen och ta en runda (det blir färre rundor nu när det är trädgårdsarbete och sån motion också😊).
Jag har kanske sprungit 1,5 km när telefonen helt plötsligt studsar iväg över asfalten...
Ja ni vet den skräcken när man ser sin dyra telefon (som ju är en så kär..haha) falla mot asfalt när man kommer i full fart och man inser att nu spricker den...
Nu är det kört!
Man vågar liksom knappt plocka upp den från vägen...

Då visar det sig att jag satt armbandet på armen som jag stoppar telefonen i när jag springer upp och ner!
Herregud alltså...Så förvirrat!
Och ändå satt telefonen kvar så pass länge som den gjorde då jag hoppat över stock och sten och duckat och väjt för alla grenar de fällt runtomkring hemma hos oss nu!
(så fult det blir! Jag gillar det inte alls...Varför måste de skövla så hårt!!!!)

Och det mest mirakulösa i telefon historien (det kändes så!) var att den höll! Inte en spricka eller skråma...
Hur är det möjligt när den faller i asfalten när jag springer..?

Ibland ska man onekligen ha tur...
Puh...



Vi har nu fått påfyllning av dessa solcellslyktorna.

Jag sprang ut i reklamen på Broadchurch igår och tog några kort...😃

De lyser som fina månar i kvällen när de tänds och det är så vackert i ett försommarblommande träd...

Fin torsdag!
Vi ses!

2 kommentarer:

HotellFreden sa...

ÅÅÅÅ såna måste jag ju ha jag som älskar solcellslampor! Maken skrattar alltid åt mig på våren när jag kommer kånkandes på nya lampor. Älskar dom! Kvistar in och handlar såna en dag! Telefoner i backen vet jag hur det känns och jag har sällan sån tur :) men men . Det är värdsliga ting :) :) ha en go helg! kram!

Tulipa sa...

Ja ibland har man onekligen tur...ibland inte...!

En riktigt fin helg till dig med!

Kram Mariette